Inspiration & tips

Mars – nu händer det!

Det är nu det händer! Tövädersdagarna blir allt fler och helt plötsligt känns det att det återvändande ljuset tagit över, nästan i en hastighet så att man inte hinner med! Ett årstidsskifte har satts i rullning och ett av de viktigaste tecknen för mig är att få öppna upp växthuset för säsongen. Hur roligt det än skulle vara att börja tidigare med sådder blir det en kickstart i mars med allt när dagsljuset matchar behovet. Att hitta en egen takt och rutiner med sina trädgårdsysslor är viktigt för att de ska vara lustfyllda, och där har det hittills inte ingått att starta tidigare än i mars med sådder om än det skulle vara praktiskt med vintersådder eller öppna för möjligheter med sådder som kräver längre utvecklingstid att starta tidigare. På ett sätt blir det vintersåddsprincip för en del. Allt som sås nu får inte värmetillskott utan kommer sätta igång när temperaturen stiger.

Helt sysslolösa är inte vintermånaderna förstås inte. Med trädgårdshuset fullt med övervintringsväxter och tidiga lökar i krukor finns det alltid tillräckligt att förse sig med för att få utlopp för en alldeles lagom mängd trädgårdslust innan det är dags att växla upp för utesäsong.

Att inte så tidigare än i mars har också sin förklaring i att innan det välanvända och numera ganska slitna växthuset kom på plats för över 20 år sedan var husets alla fönsterbrädor belamrade med sådder. Så när växthuset sattes upp bestämde jag mig för att enbart hålla till där eftersom att det gör allt så mycket mer praktiskt och lättare. Det är en sanning med viss modifikation. Det händer fortfarande enstaka sådder eller dahlior hamnar inne under en period för att vara effektiv med både ytor och värmebehov, men det stora mängden hanteras alltid i växthuset (och de tillfälliga tunnlarna som sätts upp på våren).

Nya övervintringsrummet underlättar starten med sådder i växthuset
I alla år har växthuset använts till den huvudsakliga övervintringsplatsen för växter i kruka som klarar en övervintring som innebär att de fryser. Men från och med i höstas, då vi skapade en ny övervintringsplats som jag berättat om, avlastas växthuset helt och är därför inte är fullproppat med krukor i flera lager på varann som andra år. Det brukar ha inneburit en ganska omfattande insats att flytta på dessa till en tillfällig, något så när skyddad, mellanlandningsplats innan de kan tas ut i trädgården, för att göra plats för sådder i mars. Oftast har de flyttats till en av växthustunnlarna som vi sätter upp vid den här tiden. I år behövs ingen sådan flytt göras och det är egentligen bara att sätta igång, ytorna redan frilagda och väntar på att tas i besittning! Det är nästan så att jag inte tror att det är sant.

Den sista tiden har jag reflekterat en hel del över vilka slags växter som finns i trädgården och hur de fungerar. Framförallt de som i framtiden bedöms kunna bli invasiva. För att det ska vara ett reellt problem och ett hot mot den biologiska mångfalden ska det vara en främmande art, det vill säga en art som är införd efter år 1800. Arter som etablerat sig innan dess räknas som inhemska och bedöms inte som riskväxter i form av att de kan störa eller slå ut den inhemska floran om de hittar ut i naturen från våra trädgårdar. Den 24 mars kommer en uppdatering av Rödlistan - vilket är en förteckning över arter som bedöms vara hotade i någon omfattning och hoten kan bland annat komma ifrån just arter som är invasiva.

Många av våra vanliga tidiga små vårlökar har hög risk att bli invasiva, bland annat vårstjärnor och porslinshyacint.
Parkslide och lövplattmask som sedan 2025 finns på EU:s lista över främmande invasiva arter.

Senare i vår kommer en svensk förteckning över främmande invasiva arter. Den svenska förteckningen blir ett komplement till EU:s lista med landsspecifika arter vi har problem med. Den svenska förteckningen över invasiva arter tar sitt avstamp i en Risklista över arter som SLU Artdatabanken tagit fram. Risklistan innehåller en stor mängd vanliga trädgårdsväxter och det är dem jag funderar över.

Växter i våra trädgårdar som finns på risklistan är i teorien en lätt fråga att förhålla sig till, men är i verkligheten mer komplex. Det är självklart lätt att avstå från nyinköp av växter som riskerar att bli en främmande invasiv art, men hur gör vi med de som redan finns i våra trädgårdar? 

Vi lär tillsammans!
Att det genast känns en aning jobbigt och inte alls lustfyllt med denna fråga gör den inte desto mindre viktigt och är något som vi förr eller senare behöver ta itu med. Man skulle kunna tycka att det främst är ett branschansvar att inte sälja riskväxter, men vanliga trädgårdsinnehavare har ändå det slutliga ansvaret för det som finns i ens trädgård. Med kunskap kommer man långt och just nu tror jag att det är det viktigaste och den bästa starten - att få veta för att förstå! Hur vi går vidare sen återstår att se. Vi lär tillsammans i det här!

LÄS MER I APPEN
Ladda ner 'Katrinelunds Trädgård' i Appstore och Google Play store
Alla dessa artiklar är öppna att läsa även om man inte prenumererar:
• Rödlistad eller fridlyst - vad är skillnaden?
• Invasiva främmande växter - hur rör dem mig som trädgårdsinnehavare? Del 1
• Växter på risklistan - hur ska jag tänka som trädgårdsinnehavare? Del 2
• Reflektioner riskväxter. Del 3

Men nog med allvarligheter - det inte bara tid för sådder nu, den fantastiska tiden med drivna kvistar och egenodlat är här! De första narcisserna blommar redan och det ser lovande ut i resterande krukor (de har stått svalt och frostfritt i trädgårdshuset sedan de planterades i höstas). Jag pulsar ut i snön och klipper diverse kvistar. Jag är inte bara en hängiven kvistmänniska för vårdrivning, jag har alltid kvistar i höga urnor och glasflaskor året om, men det är ändå speciellt nu när det är fint att driva fram små blad också och har man tur kanske även blomning. Att få tjuvstarta våren är ren livslyx och det är nu det händer!

FOTO
Charlotte Andersson